Långfredagen 2026
fredag 3 april 2026
För 202 dagar sedan

Långfredagen
Långfredagen är en kristen högtidsdag som firas till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata. Dagen infaller fredagen före påskdagen och är en allmän helgdag i Sverige. Namnet "långfredag" är gemensamt för de nordiska språken och syftar dels på Jesu långa lidande, dels på att gudstjänsterna denna dag historiskt sett var längre än vanligt. Inom den kristna traditionen betraktas långfredagen som en sorgedag, vilket avspeglas i de riter som utförs, såsom dovt eller uteblivet ringande i kyrkklockor och att Jesu kors utgör ett centralt tema i gudstjänsterna.
Högtidlighållandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet, initierat av biskop Kyrillos. Under medeltiden blev det i västerlandet, däribland Sverige, vanligt att arrangera symboliska begravningar med hostia eller kors under långfredagens sammankomster. Realistiska bilder av Kristus i graven förekom också på flera platser i Sverige. En tidig sed i Sverige var att lindra kyrkkläpparna under långfredagen som en del av dymmelveckan. Långfredagen blev tidigt en helgdag i Norden och andra evangeliska områden, specifikt i Sverige skedde detta på 1770-talet. I romersk-katolska länder fortsatte dagen länge att vara en vanlig arbetsdag, då begreppet helg kopplades till glädje. Först i modern tid har långfredagen förklarats som helgdag i vissa katolska länder.
I Sverige har långfredagen historiskt präglats av en karaktär av sorge- och botdag, vilken firades i stillhet. Långt in på 1900-talet bar många kyrkobesökare svarta kläder i Svenska kyrkan som en påminnelse om Jesu lidande. Barnen förväntades hålla sig inomhus och nöjesförbud rådde enligt lag fram till 1969, vilket innebar att bio-, teater- och danstillställningar var förbjudna. Även affärer var oftast stängda, vilket bidrog till en allmän stämning av stillhet. Traditionellt skulle "onödiga aktiviteter" undvikas och maten vara enkel. Fisk, som salt sill eller kabeljo, var vanlig och vissa avstod från mjölkmat, exempelvis grädde i kaffet.
För barn kunde långfredagen upplevas som lång och tråkig, då de ombads att inte leka. En äldre svensk sed var "risningen", där husfadern traditionellt skulle aga husfolket med ett knippe björkris. Denna sed har senare utvecklats till en mer skämtsam och ömsesidig tradition inom familjen, och idag återstår framför allt fastlags- eller påskriset som en påminnelse om denna historiska sedvänja.
I kyrkan är långfredagens gudstjänst unik, då alla uttryck för glädje är borttagna. Endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön, ofta i form av litanian, förekommer. Gudstjänsten hålls ofta på eftermiddagen för att sammanfalla med tidpunkten för Jesu död. Altaret dekoreras sparsamt, ibland med fem röda rosor som symboler för Jesu sår. På kvällen kan en gravläggningsgudstjänst anordnas för att ytterligare understryka allvaret och sorgen.
Idag är långfredagen fortfarande en allmän helgdag i Sverige. Många butiker och verksamheter håller stängt, även om nöjesförbudet är avskaffat och samhället generellt har blivit mer sekulariserat. Den traditionella stillheten har delvis ersatts av en möjlighet till rekreation och samvaro med familjen. I kyrkorna upprätthålls dock Långfredagens unika gudstjänstordning, vilken fortfarande tjänar som en central påminnelse om lidelsen och uppoffringen inom den kristna tron inför påskdagens firande av Jesu uppståndelse.
Firas även 2026
Länder där detta datum är allmän helgdag: